Hörneå bys hemsida www.becken.se
Storskifte 1778 i Hörne och Bäck - Del 1
Hur dagens samhälle formats är en process över 1000-tals år. För den arkeologiskt intresserade läsaren kan Jonathan Lindströms bok "Sveriges långa historia" rekommenderas. Denna tar avstamp i tiden för inlandsisens smältande. Norrlandskusten befolkades från olika håll, av stenålderns jägare-samlare, renjägare, säljägare, fiske- och jordbrukare till bronsålder, järnålder och modern tid.
Hörneå bys historia började för ungefär 2500 år sedan, dvs 25 meters landhöjning. Tidigare låg byn under vatten och is. På Becken-Webben beskrevs detta i en mycket tidig och tråkig artikel kallad "Hörneå för 2500 år sedan -Topografihistoria". Denna hade fokus på gamla vägar och gravrösen.
Bild 1. Storskifte mellan "Grannarne uti Hörne By". Med grannar åsyftas att byn bestod av två delar, Hörne och Bäck. Året är 1778 och det är Jean Malmström som är lantmätare.
Lantmäteriet har en lång historia, som en historisk tråd. I Jonathan Lindströms bok "Sveriges långa historia" inses att hävdandet av "rätt till mark" började redan under stenåldern för ca 4000 år sedan, långt för Lantmäteriet var uppfunnet. På samma sätt är bronsåldersrösen i skogarna runt Hörneå exempel på revirmarkering från en tid innan Lantmäteriets kartor fanns.
För stenålderns jägare-samlare var marken gemensam och befolkningstätheten var låg. Begynnande bofast fiske- och jordbruk i kombination med en stark befolkningstillväxt under den sena stenåldern (senneoilitikum) resulterade i markbrist. Detta startade i landets södra och västra delar. Stenålderns jägare-samlare fick erfara konkurrens då de trängdes undan av bofast kultur utmed kusterna norrut. Hällristningar i Nämforsen i Ångermanälven, Laxforsen i Öreälven eller Norrforsen i Ume älv är alla exempel på mötesplatser vid älvmynningar, en tradition som gradvis urholkades av den bofasta konkurrensen.
Bild 2. År 1778 fanns två hemman i byn, båda givna bokstaven "F". Den högra torde vara "Rehnmarks gård", där post-stigen ses löpa genom skogen från "Hästhagen" i söder. Den andra gården torde vara "Bergströms gamla" gård, varav denna eller dess senare modell brann nedan på julafton 1967. Det kan även vara dåvarande "Engströms gård", som hade en nybyggd stolpbod vid mitten av 1700-talet. Det förblir otydligt. En väg löper från söder till norr utmed bäcken, som post-stigen avgår från. Vägen som går tvärs över är vintervägen från Ängersjö i söder/väster via Bäcken by, Bumyrbacken och mot byn Hörne öster/norrut. Vintervägen söderut över sjön Ängersjö hölls igång till 1901!
Alla vägar bär till Rom är ett bevingat uttryck. Upprinnelsen till denna artikel har en liknande bakgrund, om vägar till och från Hörneå. Förståelsen för nutid hittas i det historiska, inte bara vägar. Som nuvarande ordförande i Hörneå samfällighet finns obegränsat med gamla dammiga dokument att läsa, varav en del fångar särskilt intresse. Man inser att åkermark, skog, vatten, fiskerätt, etc är faktorer som kräver reglering över tid.
Denna artikel är början på en serie, en serie som förvisso påbörjats redan för exakt tre år sedan med artikeln "Vägar på Övre Bruket - Robert Westman frågar". Där gjordes även några sökningar för perioden 1685 till 1776. Här fortsätter vi med storskifte som inleddes 1778.
Bild 3. Här ses Bäcken by södra del, kallat "Hammarn". Snett över går "Landsvägen ifrån Ångermanland til Umeå", i gammal stavning. En pil pekar över "Bro-rödningen". Området är ungefär där Anders och sedan Karl-Erik Bergström bodde. (Brorödningen tycks vara dialektalt i betydelse · äng).
Lennart Thorell var lantmätare i Västerbotten vid mitten av 1900-talet. Han signerade en utredning, daterad Umeå den 17 januari 1947:
P.M. rörande skifteslagsindelning samt vatten och fiskerätt inom Hörneå och Bäcks byar (Hörneå 6-8) i Hörnefors socken av Västerbottens län.
Ett behov fanns att summera och dokumentera ägande från historisk tid, via storskifte och laga skifte till modern tid och dess nya lagstiftning. Lennart Thorell:s PM återges ordagrant nedan med dess ålderdomliga och byråkratiska karaktär. Texten är maskinskriven på gammalt brevformat kopierat till det A3 som finns i byns arkiv.
Texten blandar uttrycken "Hörneå", "Hörne" och "Bäck" i olika sammanhang, men där "Hörneå" syftar övergripande på båda byar. Fastighetsbeteckningar är likaledes förvirrande. Fastigheten Hörneå nr 8 kommer dyka upp i en senare del av denna serie och utgör en sentida sammanslagning av Hörneå nr 1-5.
År 1778 förrättade kommissionslantmätaren Jean Malmström storskifte i hemägorna till Hörne by. Skiftet fastställdes den 27 september 1779.
Av ett å akten tecknat utdrag ur kronans jordebok framgår att Hörne by var skattlagd till 3 31/64 mtl och bestod av tre krono- och fyra skattehemman. Vid hemmanen nr 6 och 7 har antecknats följande: ”Dessa bägge hemman kallas ock Bäcken”. Vid storskiftet revades och graderades all åker och äng som inte var hänförlig till nybruk. Summan reducerad åker och äng uträknades, varefter delarnas andel i såväl åker som äng bestämde efter skattetalet. Vid delningen å marken fingo dock vissa delägare avstå åker mot äng och vice versa. För hemmanen nr 1-5 utlades särskilda ägolotter betecknade litt. A-E. För hemmanen nr 6-7 utlades en gemensam ägolott betecknad med litt. F. Gårdsplatserna till hemmanen nr 6 och 7 samt större delen av ägorna till dessa hemman vore belägna å den s.k. Bäcksåkern 2.5 km väster om Hörne by. I inägoområdet vid själva byn erhöllo de endast ett mindre skifte å den s.k. Söråkern. Hemmanen nr 1-4 (litt. A-D) erhöllo å sin sida skiften i söder delen av Bäcksåkern.
År 1785 förrättades avvittring å skogsmark till ”Hörne och Bäcks byar”. Av det vid avvittringsrättens sammanträde förda protokollet (se bil. A) framgår, att avvittringen ägde rum enligt 1780 års avvittringsinstruktion. Till grund för avvittringen lades en av kommissionslantmätare Magnus Strinnholm år 1774 upprättade karta med beskrivning över Hörne och Bäcks byars samfällda skog. Av den från lantmäteristyrelsen inlånade kartan samt av avvittringsrättens protokoll framgår, att Hörneå by å alla sidor utom i söder där havet mötte, omgavs av fastställda och godkända rågångar mot angränsande byar och socknar. Hörne och Bäcks byar tilldelades vid avvittringen skogsmark efter 1400 tunnlande duglig vidd på mantalet. Den skogsmark, som behölls av koronan bildade en allmänning, vilket sedermera mot rekognitionsavgift överlämnades till Hörnefors bruk. Å Strinnholms karta har norra delen av byns område avskilts från byn genom en delningslinje. En jämförelse med avvittringsrättens protokoll ger vid handen att linjen är den av avvittringsrätten beslutade skillnadslinjen mellan Hörne och Bäcks skogsmark i söder och kronoallmänningen i norr. I den Hörne och Bäck tilldelade skogsarealen ingick även 350 tunnland skogsmark för ett av Hörnefors bruksägare år 1777 upptaget nybruk provisionellt skattlagt till ¼ mtl.
Fastställelse å avvittring inom Hörne och Bäcks byar meddelades den 29 september 1786. Avskrift av Konungens Befallningshavandes utslag, se bil. B.
Bild 4. Här ses Bäcks by åker anno 1794, vilket blir fortsättningen i nästa artikel - Del 2. Nu har det blivit fyra hemman på bara något drygt decennium sedan tidigare bilder. Husen är sammanklumpade i centrum. Dessa skulle ju ändå skiftas varför exakt plats inte spelade någon större roll för stunden.
Gunnar Engström, 2023-01-15
P.S. 2023-01-16
Ett mail från Christer Engman inkom till Redaktionen efter att denna artikel publicerats:
Tack för intressant läsning. Berömvärt att du tar dig tid att sammanställa lokalhistoriska pusselbitar till ett större sammanhang.
Hälsningar Christer Engman
Vi tackar för dessa uppmuntrande ord. Christer Engman är bördig från grannbyn i söder - Ängersjö. Han kommenterade bland annat artikeln om Anders Rasmusson från 2022-07-06.
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se